Network Menu

Majgull i Milano

Vi var många som kom till konsulatet i Milano för att lyssna på Majgull Axelsson en kylig novemberkväll. Kylan nådde inte in till salen på konsulatet och där vi andäktigt lyssnade på Majgull under en dryg timma – inte ett ljud kunde höras utöver Majgulls småländska stämma.

Majgull berättade om hur hon blev författare efter 25 år som journalist och hon berättatade om sina böcker och hur de kommit till parallellt med olika faser i livet, utan att de för den delen är självbiografiska. Det journalistiska inflytandet är stort då hon nästan uteslutande skriver faktabaserad fiktion. En anledning till att hon blev författare var att hon hade tröttnat på det journalistiska perspektivet som bara tillåter att se på verkligen utifrån. Det journalistiska inslaget märks bland annat tydligt i hennes första roman, Rosario är död.

Hon avslutade med att prata om sin nyaste bok Jag heter inte Miriam.  Boken handlar om romer och deras situation i Sverige från andra världskriget och framåt. Miriam är en romsk kvinna som utger sig för att vara judinna och kommer till Sverige med de vita bussarna efter Auschwitz befrielse. I boken låter Majgull sig influeras av de stämningar som rådde i Sverige under efterkrigstiden och speciellt av de så kallade tattarkravallerna i Jönköping (som numera mer korrekt kallas Jönköpingskravallerna).

img_7238

Majgull Axelsson och SWEAs Anna Brännström

Efter Majgulls framställning bjöds vi på Squisini med fyllningar från Italiens alla hörn och alla hade mycket att samtala om. Iperboreas representant som nyligen givit ut boken på italienska, Non mi chiamo Miriam erbjöd den till nedsatt pris – och Majgull signerade givetvis.

Vicky Lindstam

Comments are closed.